Så här mellan dagarna

Julen är förbi och det känns helt okej. Jag vill inte ha mer Alladin-choklad eller julskinka. Nej, fyra dagars julfirande får räcka. Sen vill jag frossa i frukt och käka sallader med vitlöksstekta champinjoner.

Julen har varit fin. Med alla nära och kära. Med massor av snö. Med matkoma och en hel del sova.

Jag hann i alla fall bege mig ut med knarr under skorna på julaftons morgon. Det var den nypa luft jag fick, om man inte räknar spring till och från bilen på väg till diverse kalas och middagar. Men oj så fint det var ute och det kändes som när man var liten igen. För så mycket vitt har det inte varit på länge under julen.

Nyheten på julbordet för i år – eller rättare sagt för minijulbordet kvällen innan julafton, då första musten knäcks och skinkan provsmakas – var Lerpottasillen nedan. Enkelheten själv men gud så gott! Det receptet får ni längst ner. Går nog minst lika bra till påsk och midsommar också.

Vi byter inte juklappar i släkten och det känns så bra i magen. Men man får köpa söta saker till sig själv ändå. Jag har håvat hem The Curious Incident of the Dog in the Night-Time att le åt innan jag somnar…

… samt Alfapet som vi invigt nu i kväll tillsammans med en skål med fruktsallad. Fint tisdagsmys såhär dagen innan dagen som jag slutar tidigt igen. Ja och en vattenpipa står och vilar sig på hyllan i vardagsrummet. Nu fattas bara en näve tobak så kan vi puffa och ha det gott.